Dags för halvtidsvila och reflektion. Nu har jag haft bloggen i en dryg vecka. Den har inte börjat leva sitt egna liv ännu, men den har definitivt blivit en nära vän, och vi umgås mycket för att ha känt varandra så pass kort tid. Det är en han har jag bestämt mig för: Ganska tolerant, men kräver eftertanke, gillar att gå från den stora till det lilla, eller tvärtom. Han är lagom personlig, lagom mycket namedropping, begränsat med populärkulturella referenser. Han gillar att avsluta med en lättillgänglig konklusion i ljus positiv anda, eller uppmanande som med ett välkänt bibelcitat. Tyder på mognad och strukturert sinnelag. Han har ibland visat tendenser till att vara näsvis, snusförnuftig, lillgammal. Han är gräsligt förtjust i filosofiska resonemang och tänker inte sälja sig till att skriva om smörgåspålägg, shopping eller bakfylleångest.
Skål för dig min vän!
När jag bloggar söker jag bekräftelse, det måste erkännas. Det värmer i bröstet när en kommentar trillat in. Herregud någon läser mina ord. Så hur mycket skriver jag för att jag har något vettigt att säga, och hur mycket skriver jag för att få uppmärksamhet? Kanske kan man inte separera dem. Från att skriva dagbok åt byrålådan skriver jag nu plötsligt för vem som helst. En ganska drastisk förändring. De intima kapitlen sorteras bort, och ger plats för det stora penseldragen.
Det är lika bra att erkänna att bekräftelsebehovet finns där. Annars skulle jag ju lika gärna kunna fortsätta skriva för byrålådan!
Den som sår i sitt kött ska skörda färgängelse ur köttet, men den som sår i anden skall skörda evigt liv i anden (Gal 6:8).
5 kommentarer:
Så småningom kommer du märka att du får två typer av inlägg... såna som verkligen du vill föra ut till andra för innehhållets skull - ANDEN GENOM DIG - och så inläggen som är för din egen skull; för att du behöver skriva av dig eller söker kontakt. Eloge till dig för din medvetenhet och öppenhet, so far. E voila! En lång kommentar dessutom :)
Vilken tur att du har en sida som vill bli bekräftad Staffan, annars hade inte jag och världen fått ta del av dina tankar.
Och när jag märker vad som händer i mig när jag läser det du skriver ja, då är jag definitivt säker på att det inte hör hemma i en byrålåda! :)
Varm kram till DIG!
Ni har så rätt och jag är genuint glad för uppmärksamheten. Kram!
jag tycker om att läsa dina ord och hhur du utrycker formulerar dig. keep it up!
Tack så mycket, det ska jag göra.
Skicka en kommentar