Det positiva beroendet!

Idag var jag hos C.W, min andliga vägvisare. Det var länge sedan sist. Har hållit henne på avstånd en tid och trott att jag klarar mig själv.
När jag efter en tid upptäckte att det inte gick så bra att klara sig själv, vågade jag inte ringa henne, för då skulle jag vara tvungen att komma naken och erkänna mitt misslyckande, det vill säga misslyckandet med att inte klara sig själv.
Jag har skrivit flera texter om att vi människor är beroende av varandra och att självständighet inte är så positivt som det låter, men i vanlig ordning inte kopplat det till mig själv, till mitt eget liv. Det högre medvetandet talar genom pennan, men medvetandet fångar inte upp sambandet.